Jag var på sjön, först på Fyrun, därefter på
Sottern sedan på ett fartyg som hette
Rindö. Detta var en kombinerad malmtanker som gick mellan Luleå och olika
hamnar i Europa. Där var jag i kabyssen och lagade mat åt besättningen på 33
man. Vid besök i Luleå så fick kärleken överhand när jag träffade May
Wiklund. 1961.
Det blev avmönstring i Luleå och arbete över sommaren på
Gammelstadens tegelbruk. Jag köpte en
Puch 250cc. motorcykel så att jag tog
mig ut till arbetet. När hösten kom så tog jag arbete på NJA. Där började
jag på tackjärn, för att sedan gå över till Finvalsverket för att köra
travers. Under vintern så drog de ner personalstyrkan rejält. Jag sökte
arbete på hemmaplan och hamnade på FISKEBY BRUK den 10/3 1962. Vi hade då
fått reda på att May väntade barn. Födsel var beräknad till maj
månad.
Jag hoppade på ett par olika jobb innan jag hamnade på flisvinden i
Ljusforsfabriken.
Den 10 maj 1962 började jag kl. 06,00.
Jag åkte upp till min arbetsplats som var en enmansarbetsplats som gick ut på
att huggen flis från massaved skulle fördelas jämt i 7 olika fickor som
hade utsläpp i botten ned till stora fliskokare. Jag påbörjade ett
rengörningsschema som fanns, då min högra uppkavlade skjortärm fastnade,
efter ca 10 minuter arbete, i den 180 meter långa gummitransportören som visade
sig var felaktigt skarvad med järnbeslag istället för vulkning. Detta
medförde att min högra hand fastnade mellan gummibandet och en vals. Jag
försökte komma loss, men då kom den felaktiga skarven åter och tog
ytterligare en bit av handen och handleden i mellan gummibandet och valsen. Så
pågick det hela tills armen slets loss vid armbågsleden. Då tog jag mig loss
och kunde återvända via hiss ner till kokeriet där hjälp fanns att tillgå.
Dessa personer rusade iväg åt var sitt håll för att påkalla hjälp. Jag
satte mig på "vår jugarbänk" och samlade ihop den trasiga
skjortärmen och lade hårt över den blödande kvarvarande armbiten. Så
småningom återvände arbetskamraterna tillsamman med förmannen. De lade mig
på en bår och bar mig nedför trappor fyra våningar längre ner ut i friska
luften i väntan på Jerrys bårtaxi. Kl. 7,10 anlände jag till Norrköpings
centrallasarett där de gav några sprutor och snyggade till mig innan det bar
iväg till operation. Där sågade de av de benrester som var splittrade och
sydde ihop resten som nu var ca 7 cm stump istället för en normal arm.
Arbetskamrater och företagsledning ställde upp på ett
förträffligt sätt i början. Redan i början på juni månad fick jag
återgå till arbete i form av att vara med när ett nytt renseri var under byggnad. Facket kontaktades
ganska omgående, men där var det ingen fart alls. Efter ca 4 månader utan
något som helst resultat från fackets sida
så tog jag kontakt med en advokat i Norrköping. Nu började en massa turer som
jag EJ begriper denna dag, 40 år senare.
Efter en massa turer så fick jag ett ersättningsbelopp och
en Livränta fram till den dag jag fyller 67 år.
För sveda och värk och framtida men utbetalades 20.000:-kr.
FOLKSAM. Advokaten skulle ha 10.000:-kr för sin insats. Sedan räknade SKATTEMYNDIGHETEN
UT ATT DE SKULLE LÄGGA IHOP INKOMST OCH DE 20.000.
Duktiga grabbar. Det blev en restskatt på 14.600 året efter. Det var SOSSARNA
som styrde då också.
Jag arbetade på det nya renserits manöverrum fram till 1972
då jag övergick till transportavdelningen. Jag var där ett par år när jag
sökte in på kontorssidan. 1981 blev det en vakans på Fiskeby Skogs transportavdelning. Jag sökte den och fick platsen.
1983 köpte
upp Fiskeby. Det blev betydligt sämre
arbetsmiljö genom en stroppmentalitet.
1988 klampade
in i bilden. Nu blev det som ett hockeylag
med fria tacklingar och fula knep utan domare.
All arbetsglädje försvann med toppstyrning från Ö-vik. Vissa fackliga
företrädare satt sig den på, att alla som kom från Fiskebytiden BARA skulle
bort. ca 1000 personer åkte rätt ut i kylan utan hänsyn.
Själv fick jag vara kvar till oktober 1996. Jag hade då sammanlagt 34 år och
9 månader anställning. Vår fackliga företrädare gick till mötet och satt
helt tyst. Han räddade sig och en kollega kvar med endast 17 resp. 18 års
tjänst. Lagen om anställningsskydd existerade
inte då. Facket Ledarna gjorde inget som
vanligt, mer än tog betalt för medlemsavgiften.
Vad jag tycker om politik
Så behandlar FACKET sina med lemmar
Till topp
Senast uppdaterad 2009-07-21 Ständig semester sedan 67 årsdagen